1 När Israel var en ung man älskade jag honom som en son,
2 Men ju mer jag kallar på dem,
3 Ändå var det jag som vägledde Efraim [det norra riket – som en far lär sin son att börja gå],
4 Jag ledde dem med mänskliga band,
5 Han ska inte återvända till Egyptens land,
6 Och svärdet ska falla över deras städer
7 Och mitt folk dröjer med att vända tillbaka till mig,
8 Hur ska jag kunna överge (släppa) dig, Efraim?
9 Jag ska inte verkställa min häftiga vrede,
10 De ska vandra efter Herren (Jahveh)
11 De ska komma bävande som en fågel från Egypten
12 Efraim omsluter mig med förnekelse (hyckleri – hebr. kachash)