1 ”Då, vid den tiden [före Jesu andra tillkommelse, vid tidsålderns slut], kan himmelriket (himlarnas kungarike) liknas vid tio jungfrur som tog sina facklor (hebr. lampas) och gick ut för att möta brudgummen.
2 Fem av dem var dåraktiga (tanklösa, ogudaktiga) och fem var visa (förståndiga, andligt klarsynta).
3 De dåraktiga tog sina facklor men utan att ta med någon [extra] olja.
4 De visa tog med sig flaskor med olja tillsammans med sina facklor.
5 När brudgummen dröjde, blev alla sömniga (dåsiga) och somnade.
6 Vid midnatt hördes ett rop: ’Nu kommer brudgummen, gå ut och möt honom.’
7 Då ställde sig alla jungfrur upp och gjorde i ordning sina facklor.
8 De dåraktiga sa till de visa: ’Ge oss av er olja för våra facklor håller på att slockna.’
9 De visa svarade: ’Nej, det skulle inte räcka för både oss och er, gå i stället och köp hos dem som säljer olja.’
10 Medan de var borta för att köpa [olja] kom brudgummen. De som var förberedda gick in med honom till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
11 Senare kom de andra jungfrurna och sa: ’Herre, herre, öppna genast [dörren] för oss.’
12 Han svarade och sa: ’Jag säger er sanningen (amen), jag känner er inte (har ingen personlig relation med er).’
13 Var därför på er vakt (redo, stå upp), för ni vet varken dagen eller timmen när Människosonen ska komma.”
14 ”På samma sätt [som liknelsen innan med de tio jungfrurna handlar den om att vara vaken, redo och bedjande när Jesus kommer tillbaka] kan det [kungariket från himlen] också liknas vid en man som skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och överlämnade sina ägodelar till dem (för att de skulle förvalta dem).
15 Åt en gav han fem talenter[motsvarar 82 årslöner],
16 Den som fått fem talenter började genast förvalta pengarna (investera, köpa och sälja)
17 Den som hade fått två talenter gjorde likadant
18 Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop i jorden
19 Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och ville hålla räkenskap [påbörja den gemensamma redovisningen – gr. sunairo, se \+xt Matt 18:23-24\+xt*] med sina tjänare (slavar, livegna – gr. doulon).
20 Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sa: ’Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig. Här är fem till som jag har tjänat.’
21 Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
22 Den som hade fått två talenter kom fram och sa: ’Herre, du anförtrodde två talenter åt mig. Här är två till som jag har tjänat.’
23 Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
24 Den som hade fått en talent kom fram och sa: ’Herre, jag har lärt känna dig som en hård (grym, oresonlig) man, som skördar där du inte sått, och samlar in där du inte strött ut.
25 Jag var rädd och gick och gömde (hemlighöll) din talent i jorden.’
26 Då svarade hans herre honom: ’Du onde och late tjänare. Om du visste att jag skördar där jag inte sått, och samlar in där jag inte strött ut,
27 då skulle du satt in mina pengar på en bank [vågat lämna ifrån dig dem, inte försökt behålla dem själv, i alla fall gjort det minsta som krävs], så att jag fått igen det som är mitt med ränta när jag kom hem. [Räntan i det dåtida Mellanöstern var hög, upp till 50 %. På Jesu tid fanns det en övre gräns på 12 % i Romarriket.]
28 Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt den som har de tio talenterna [som har den bästa förmågan att förvalta den].
29 För till var och en som har ska ges mer, och han ska ha i överflöd, men den som inte har, även det han har ska tas ifrån honom.
30 Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför.’ Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant att rent fysiskt skaka av skräck).”
31 ”När Människosonen kommer i sin härlighet (ära, majestät), och alla heliga änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron.
32 Alla folk ska samlas inför honom och han ska skilja mellan dem, på samma sätt som en herde skiljer fåren (gr. probaton) [neutrum] från ungbockarna (gr. eriphos) [maskulin].
33 Fåren (gr. probaton) [neutrum] ska han ställa på sin högra sida [den mest ärofyllda platsen, se \+xt Matt 22:44; 26:64\+xt*], och getterna (gr. eriphion) [neutrum – både getter och bockar] på den vänstra.
34 Sedan ska Kungen [Människosonen – Jesus när han ska döma alla människor] säga till dem som står på hans högra sida [fåren, se vers 33]: ’Kom, ni som är välsignade av min Fader, ärv (ta emot som ert eget) det kungarike som är förberett för er sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades].
35 [Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
36 jag var naken (iklädd bara underkläder) och ni klädde mig.
37 Då ska de rättfärdiga svara honom: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka?
38 När såg vi dig som en främling och bjöd in dig, eller naken och klädde dig?
39 När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’
40 När Kungen då svarar ska han säga till dem: ’Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni gjorde det för en av dessa mina minsta bröder (syskon), gjorde ni det för mig.’
41 Sedan ska han också säga till dem som står på hans vänstra sida [getterna, se vers 33]: ’Ni som står under en förbannelse, gå bort ifrån mig till den eviga elden som är förberedd åt djävulen och hans änglar.
42 [Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
43 Jag var en främling och ni välkomnade mig inte.
44 Då ska de svara: ’Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig, eller som en främling, naken eller sjuk eller i fängelse och tog inte hand om dig?’
45 Då ska han svara och säga till dem: ’Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni inte gjorde det för någon av dessa minsta, gjorde ni inte det för mig.’
46 Dessa ska då gå bort till evigt straff, men de som är rättfärdiga till evigt liv (Guds överflödande liv).”