1 Så Herren sa [till mig Jeremia]: Gå ner [från templet, som ligger på högre höjd] till Juda kungs palats [i Jerusalem] och tala där detta ord:
2 Säg: Lyssna, du Juda kung [troligtvis Jojakim, Sydrikets 18:e regent], som sitter på Davids tron. Du och ditt hov och ditt folk, de som går in genom dessa portar, måste lyssna till vad Herrens (Jahvehs) ord säger.
3 Så säger Herren (Jahveh):
4 Om ni är noggranna med att följa denna befallning, ska kungar som sitter på Davids tron och som har hästar och vagnar, fortsätta att färdas genom portarna på detta palats, följda av sitt hov och sitt folk.
5 Men om ni inte lyssnar till dessa ord, avlägger jag en ed vid mig själv, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), att detta hus ska bli en ödeplats.
6 Så säger Herren (Jahveh) om Juda kungs hus: Du är som Gilead för mig, Libanons huvud, likväl ska jag med säkerhet göra dig till en öken, städer som är obebodda.
7 Och jag ska förbereda fördärvare mot dig, varje man med sitt vapen, och de ska hugga ner dina utvalda cedrar och kasta dem i elden.
8 Och många folkslag ska gå förbi denna stad och de ska säga varje man till sin granne: ”Varför har Herren (Jahveh) gjort detta mot denna stora stad?”
9 Och man ska svara: ”Eftersom de övergav Herren deras Guds (Jahveh Elohims) förbund och tillbad andra gudar och tjänade dem.”
10 Gråt inte för de döda, sörj honom inte,
11 Så säger Herren (Jahveh) till Shallum, Josias (hebr. Joshijahos) son, Juda kung, som regerade i Joshijahos sin fars ställe och som gick ut från denna plats: Han ska inte mer återvända hit,
12 utan på den plats dit han blir ledd i fångenskap, där ska han dö och han ska inte mer se detta land.
13 Ve över honom som bygger sitt hus i orättfärdighet
14 Som säger: ”Jag ska bygga mig ett stort hus
15 Ska du regera [som kung],
16 Han dömde i de fattigas och behövandes sak
17 Men du har inte ögon och hjärta
18 Därför säger Herren (Jahveh) så angående Jojakim (hebr. Jehojaqim), Josias son, Juda kung:
19 Han ska bli begravd med en åsnas begravning,
20 Gå upp till Libanon [i norr längs vid kusten] och ropa
21 Jag talar till dig i din rikedom,
22 En vind [metafor för Guds dom] ska valla (hebr. raah) [föra bort] alla dina vallare (herdar – hebr. raah)
23 Du som bor på ett Libanon,
24 Jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). Trots att Konjaho [kortform för Jojakin (hebr. Jehojachin), Sydrikets 19:e regent, se \+xt 1 Krön 3:1\+xt*], Jojakims (hebr. Jehojaqims) son, var signetringen på min högra hand ska jag rycka bort honom därifrån,
25 och jag ska ge dig i deras hand som söker din själ (ditt liv) och i handen på dem som du är rädd för, i Nebukadnessars, Babels kungs, hand och i kaldéernas hand.
26 Och jag ska kasta ut dig och din mor som födde dig, till ett annat land där ni inte föddes och där ska ni dö.
27 Men till landet som de längtar efter att återvända, dit ska de inte återvända.
28 Är den mannen Konjaho en föraktad avgud som man slår i bitar?
29 Land, land, land
30 Så säger Herren (Jahveh):