João 1

SWE

1 I begynnelsen (före all tid) var Ordet [gr. Logos, dvs. Jesus, se vers 14],

2 Han (Detta, Denne) var i begynnelsen hos (med) Gud.

3 Allting blev till [fick sin existens, skapades]

4 I honom var liv [Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet]

5 Och ljuset lyser [nu och alltid] i mörkret,

6 Det kom en man,

7 Han kom som ett vittne,

8 Själv var han inte Ljuset,

9 Det sanna Ljuset,

10 Han var i världen,

11 Han kom till det (och de) som tillhörde honom [hans domän, skapelse, värld],

12 Men åt alla som (ordagrant: ”men så många som”) tog emot honom

13 De som blev födda,

14 Och Ordet (gr. Logos) blev kött [människa; fick en jordisk kropp]

15 Johannes [Döparen] vittnar (lägger öppet fram fakta, berättar) om honom,

16 Genom hans fullhet (överflöd) [\+xt Joh 1:14; Kol 1:19; 2:9\+xt*] har vi alla fått

17 för undervisningen (Torah – gr. nomos) gavs genom Mose [\+xt 2 Mos 19-40\+xt*],

18 Ingen har någonsin sett Gud,

19 Här är vad Johannes svarade, när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom: ”Vem är du?”

20 Han bekände (berättade sanningen) och försökte inte undvika sanningen utan sa öppet: ”Jag är inte den Smorde (Messias).”

21 De frågade honom: ”Så vem är du då? Är du Elia?”

22 Då sa de till honom: ”Vem är du? Svara oss så att vi kan ge svar till dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv?”

23 Han bekräftade (upplyste – gr. phemi) med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten av en som ropar högt i öknen: ’Förbered (utjämna) vägen’ [\+xt Jes 40:3\+xt*].”

24 Några av de utsända var fariséer,

25 de frågade honom: ”Varför döper du om du varken är den Smorde (Messias), Elia eller Profeten?”

26 Johannes svarade på deras fråga och sa: ”Jag döper [bara] i vatten, men mitt ibland er står en ni inte känner.

27 Han är den som kommer efter mig, jag är inte ens värdig att knyta upp remmen på hans sandal [den lägsta sysslan som en slav utförde].”

28 Allt detta hände i Betania, på andra [östra] sidan av Jordan, där Johannes döpte.

29 Nästa dag ser han [Johannes Döparen] Jesus komma emot honom och säger: ”Se, Guds Lamm som tar bort (lyfter upp; bär bort) världens synd!

30 Detta är mannen som jag talade om när jag sa: ’Efter mig kommer en man som är före mig (har en högre rang än jag), eftersom han existerade före mig.’

31 Jag själv kände honom inte (hade inte en klar förståelse över vem han var), men för att han ska bli uppenbarad (manifesterad) för Israel kommer jag och döper i vatten.”

32 Johannes vittnade vidare och sa: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen (skyn) som en duva, och bli kvar (stanna) över honom [för att aldrig lämna honom].

33 Jag kände honom inte (förstod inte vem han var), men han som sände mig för att döpa i vatten [Gud själv] sa till mig: ’Den som du ser Anden sänka sig och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.’

34 Jag har sett [att det hände, jag såg det med egna ögon] och jag har vittnat om att han är Guds Son.”

35 Nästa dag stod Johannes [Döparen] där igen med två av sina lärjungar (efterföljare, lärlingar). [Andreas, Simon Petrus bror, se vers 40, och Johannes, evangeliets författare.]

36 När han [på avstånd] fick se Jesus gå förbi sa han: ”Se, där är Guds Lamm.”

37 De båda lärjungarna [Andreas och Johannes, evangeliets författare] hörde honom [Johannes Döparen] tala, och de följde Jesus.

38 Jesus vände sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: ”Vad söker (önskar) ni?”

39 Han sa till dem: ”Kom med och se.” Så de gick med honom och såg var han bodde, och var med honom den dagen. Det var omkring tionde timmen (sent på eftermiddagen vid fyratiden).

40 En av de två som hade hört vad Johannes [Döparen] sagt och följde Jesus var Andreas, Simon Petrus bror.

41 Han sökte och fann först sin egen bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit (upptäckt efter att ha sökt, börjat erfara) Messias.”

42 Andreas tog sedan Simon [Petrus] till Jesus.

43 Nästa dag ville Jesus gå till Galileen. [Troligen för att gå på bröllopet som det berättas om i \+xt Joh 2:1\+xt*.] Han träffade Filippus [som senare blir en av de tolv lärjungarna] och Jesus sa till honom: ”Följ mig.”

44 Filippus var från (född i) Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus.

45 Filippus sökte upp Natanael och sa till honom: ”Vi har sökt och funnit honom som Mose har skrivit om i undervisningen (Torah – gr. nomos) och som profeterna har skrivit om – Jesus från Nasaret, Josefs [adopterade] son.”

46 Natanael sa till honom: ”Kan något gott komma från Nasaret?”

47 Jesus såg Natanael komma mot honom och sa om honom: ”Se, här är en sann (verklig, äkta) israelit, i vilken det inte finns något svek (falskhet).”

48 Natanael frågade honom: ”Hur känner du mig?” [Hur vet du dessa saker om mig?]

49 Natanael sa: ”Rabbi (lärare), du är Guds Son, du är Israels Kung!”

50 Jesus svarade: ”Du tror (litar, förtröstar) på mig eftersom jag sa till dig att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större saker än detta.”

51 Sedan sa han till honom: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er, efter detta ska ni alla se himlen öppnas, och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.”

Ler em outra tradução

Comparar lado a lado