1 Till [den] friheten befriade (frigjorde) den Smorde (Messias, Kristus) oss. Stå därför [fortsatt] fasta och låt inte ett nytt slavok läggas på er (låt er inte snärjas under ett slavok igen).
2 Se (lyssna noga nu), jag Paulus säger er, om ni låter er omskäras så blir den Smorde (Messias, Kristus) till ingen nytta för er.
3 Jag försäkrar er igen att den som låter sig omskäras är skyldig att fullgöra hela lagen.
4 Ni som försöker bli förklarade rättfärdiga genom lagen har blivit separerade från den Smorde (Messias, Kristus). [Han kan inte verka i er.] Ni har förlorat (fallit ur) nåden.
5 För genom [den helige] Anden, genom tro (förtröstan), väntar vi (hoppas vi ivrigt) på rättfärdigheten som är vårt hopp.
6 För [om vi är] i den Smorde (Messias, Kristus) betyder omskuren eller oomskuren ingenting. Det enda som spelar någon roll är om vi har en tro som ständigt visar sig (gång på gång kommer till uttryck) genom osjälviskt utgivande kärlek.
7 Ni löpte loppet väl, vem har hindrat er (gjort att ni ändrat riktning) från att följa sanningen?
8 Denna övertalning (som förleder er) är inte från honom som har kallat er [till friheten i Jesus].
9 Det räcker med lite jäst [ett litet fel, några få falska lärare] för att hela degen ska jäsa (syras) [hela tron ska förvrängas, eller hela församlingen bli missledd].
10 Jag har förtroende för er i Herren att ni tänker på annat sätt. Men den som ständigt förvirrar er (stör er frid, rör upp era känslor), vem det nu än är, så ska han få bära sin dom.
11 Syskon (bröder och systrar i tron), om jag fortfarande predikade omskärelse [som några anklagar mig för], varför förföljs jag fortfarande? I så fall skulle korsets stötesten vara borta.
12 Jag önskar att de som sprider oro bland er (skapar förvirring, försöker driva bort er från tron) [gick hela vägen och] kastrerade sig.
13 För ni är kallade till (ni kallades ju på grund av) frihet, syskon (bröder och systrar i tron), men inte till den frihet som ger köttet något tillfälle [som leder till en startpunkt för den gamla mänskliga naturen], utan tjäna i stället [ständigt] varandra genom [den osjälviskt utgivande] kärleken.
14 För hela lagen [allt vad Mose undervisade] har uppfyllts i detta enda ord [kan sammanfattas i budordet]:
15 Men om ni [kontinuerligt] biter och sliter i (ordagrant: biter och ”äter ner”/förtär) varandra, se [då hela tiden] till att ni inte uppslukas av (förbrukar; gör slut på) varandra.
16 Jag säger er: vandra (gr. peripateo) hela tiden [lev ständigt] i Anden, så kommer ni [absolut] inte att ge efter för (så skulle ni aldrig vilja uppfylla) köttets begär (lust, åtrå) [tillfredsställa den fallna människans fokuserade längtan och passionerade lust].
17 För köttet [den fallna mänskliga naturen] har [ständigt] en stark längtan att undertrycka Anden, och Anden [har ständigt en stark längtan] att undertrycka köttet. De står emot varandra [motarbetar varandra och ligger i konstant konflikt] så att ni inte kan göra de saker ni skulle vilja.
18 Men om ni leds av Anden, står (är) ni inte under lagen. [\+xt Gal 3:23-25\+xt*]
19 Nu är köttets gärningar [den mänskliga naturens handlingar] uppenbara (välkända). De är:
20 avgudadyrkan [tillbedjan av en mänskligt framställd bild, avbild, avgud eller idol, dvs. något som tar Guds rättmätiga plats],
21 känslor av missunnsamhet [starka känslor av avund – eller svartsjuka, en illvilja som leder till en önskan att ta ifrån någon annan det den har],
22 Men Andens frukt [resultatet av Andens verk] är:
23 mildhet (saktmod) [balanserad och kontrollerad styrka som är fri från hämndlystnad och bitterhet],
24 Och de som tillhör den Smorde (Messias, Kristus) Jesus har korsfäst (korsfäste) sitt kött [sin fallna mänskliga natur] med dess lidelser (impulser) och begär (lustar, åtrå). [\+xt Rom 6:6; Gal 2:20; 6:14\+xt*]
25 Om vi lever [Guds rika liv] genom Anden, ska (skulle, borde) vi också marschera (följa; vandra i linje) [vara synkroniserade] med Anden.
26 Låt oss inte söka tom ära (förgänglig härlighet; vara egenkära/fåfänga), inte heller utmana (provocera; kalla fram sig själv – gr. prokaleo) [och tävla mot] varandra eller avundas (vara missunnsamma mot) varandra.