1 Sedan talade Gud dessa ord:
2 Jag är Herren din [personliga] Gud (Jahveh Elohim), som förde dig ut ur Egyptens land, ut ur slavhuset (slaveriet).
3 Du ska inte ha några andra (främmande) [plural] gudar (elohim) vid sidan av mig (ordagrant: ”över mitt ansikte”; som konkurrerar med min plats).
4 Du ska inte göra dig någon bildstod [staty i trä eller sten] eller någon avbild
5 Du ska inte tillbe (böja dig inför) dem, och inte heller tjäna dem.
6 men visar min trofasta kärlek mot tusenden [i tusen generationer] när man älskar mig och håller mina budord.
7 Du ska inte representera (ordagrant: ”lyfta upp”, ”bära”) Herrens (Jahvehs) namn (hans karaktär) på ett felaktigt sätt (tanklöst, i tomhet).
8 [Följande gäller dig och din familj:] Kom ihåg sabbatsdagen och håll den helgad [avsätt den som en speciell dag dedikerad till Gud].
9 Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor (vardagliga arbetsuppgifter),
10 men den sjunde är Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din tjänare eller din tjänarinna, din boskap eller invandraren inom dina portar (i dina städer).
11 För [under] sex dagar färdigställde (gjorde, arbetade; – hebr. asah) Herren (Jahveh) himlarna och jorden, havet – ja, allt som finns inom dem. Men han vilade under den sjunde dagen. Det är därför Herren (Jahveh) har välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helgad dag (avsatt den som en speciell dag). [\+xt 1 Mos 2:2-3\+xt*]
12 Hedra (värdera högt, visa vördnad och respekt för) din far och din mor. Då ska du få leva länge i det land som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) ska ge dig.
13 Du ska inte mörda (hebr. lo ratsach).
14 Du ska inte begå äktenskapsbrott.
15 Du ska inte stjäla.
16 Du ska inte bära falskt (hebr. sheqer) vittnesbörd mot din nästa (hebr. rea).
17 Du ska inte ha begär till (avundas, åtrå)
18 Allt folket blev vittne till åskmullret och blixtarna och ljudet från shofaren och rykandet (röken som rykte) på berget. När folket såg det blev de förskräckta och stod långt bort.
19 De sa till Mose: ”Tala du till oss så ska vi lyssna, men låt inte Gud (Elohim) tala till oss för då ska vi dö.”
20 Mose sa till folket: ”Frukta inte, var inte rädda, för Gud (Elohim) ska pröva er, för att vördnad för honom ska finnas i er så att ni inte syndar.”
21 Folket stod på behörigt avstånd när Mose gick närmare det tjocka mörkret (ett tjockt mörkt moln) där Gud (Elohim) var.
22 Herren (Jahveh) sa till Mose: Detta ska du säga till Israels barn (söner); ni har själva sett att jag har talat med er från himlen.
23 Ni ska inte göra – vid sidan av mig –
24 Ni ska göra ett altare av jord till mig och offra brännoffer [\+xt 3 Mos 1:3-16\+xt*] på det och shalomoffer [ett gemenskapsoffer som alla i familjen åt tillsammans, se \+xt 3 Mos 7:11-21\+xt*], dina får och dina oxar. På varje plats där jag vill att mitt namn ska bli omnämnt ska jag komma till er och välsigna er.
25 Och om du gör ett altare till mig av sten, ska du inte bygga det av huggna stenar, för om du rör det med ett verktyg har du förorenat det.
26 Inte heller ska du gå upp på trappsteg till mitt altare, för att din nakenhet inte ska bli avslöjad därpå.