1 Alla befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som jag befallt (hebr. tsavah) er idag ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (leva efter) så att ni får leva och föröka er och gå in i och besätta landet som Herren (Jahveh) med ed lovat era fäder [\+xt 1 Mos 12:1-3; 15:17-20\+xt*].
2 Och du ska komma ihåg alla de vägar som Herren din Gud (Jahveh Elohim) har lett dig dessa 40 år i öknen, att han har ödmjukat dig (tvingade dig att böja dig ner) för att pröva dig, för att veta (ha intim förståelse för, kunskap om) vad som är i ditt hjärta, om du vill hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) eller inte.
3 Och han ödmjukade dig (tvingade dig att böja dig ner) och lät dig lida av hunger och mättade dig med manna [\+xt 2 Mos 16:31-36\+xt*] som du inte visste (saknade kunskap om) vad det var, inte heller dina fäder visste (kände till), för att han skulle låta dig veta (få intim kunskap om) att människan inte lever enbart av bröd, utan människan lever av allt som kommer från Herrens (Jahvehs) mun. [Jesus citerar detta ord när han frestas, se \+xt Matt 4:4; Luk 4:4\+xt*.]
4 Dina kläder blev inte gamla (slitna) på dig, inte heller fick du svullna fötter dessa 40 år.
5 Och du ska betänka i ditt hjärta att som en man tuktar sin son så tuktar Herren din Gud (Jahveh Elohim) dig.
6 Och du ska hålla (vakta, skydda, bevara) Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), budord (tydliga befallningar) till att vandra på hans vägar och vörda (respektera) honom.
7 För Herren din Gud (Jahveh Elohim) för dig till ett gott land, ett land med vattenbäckar, med källor och djup som forsar fram i dalar och på berg.
8 Ett land av
9 Ett land utan fattigdom där du ska äta bröd, du ska inte sakna något i det, ett land vars stenar är järn och ur dess berg ska du bryta (gräva) koppar [som används för att ta fram brons].
10 Och du ska äta och bli mätt och välsigna Herren din Gud (Jahveh Elohim) för det goda land som han gett dig.
11 Akta dig så att du inte glömmer Herren din Gud (Jahveh Elohim), genom att inte hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och påbud (bindande juridiska beslut) och förordningar (ordagrant ”saker inristat”) som jag befallt dig idag.
12 Annars (för att inte)
13 och när dina boskapshjordar och din småboskap förökas
14 när sedan ditt hjärta blir upplyft och du [lätt] glömmer Herren din Gud (Jahveh Elohim),
15 som ledde dig genom den stora och skräckinjagande öknen
16 som mättade dig med manna i öknen [\+xt 2 Mos 16:31-36\+xt*],
17 skulle säga i ditt hjärta (då tänka inom dig): ”Min kraft och min hands styrka har gett mig detta välstånd.” [\+xt Ps 30:7-8\+xt*]
18 Men du ska komma ihåg Herren din Gud (Jahveh Elohim), för det är han som har gett kraft att få välstånd, det är han som har upprättat (etablerat) sitt förbund som han svor med ed till era fäder, som det är idag.
19 Och det ska ske, om du glömmer Herren (Jahveh), din Gud (Elohim), och vandrar efter andra gudar och tjänar dem och tillber dem, jag varnar dig idag, att då ska ni säkert förgås.
20 På samma sätt som hednafolken som Herren (Jahveh) låter förgås framför dig, ska du förgås, eftersom du inte lyssnat till Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), röst.