1 Detta hände under Dareios första regeringsår [omkring 539 f.Kr.]. Han var Ahasveros (Xerxes) son och en ättling av mederna [en folkgrupp inom det persiska riket].
2 Under Dareios första år som kung läste jag, Daniel, skrifterna [bl.a. Jeremia, Jesaja, Moseböckerna och Psaltaren]. Jag lade märke till Herrens ord till profeten Jeremia att antalet år som Jerusalem ska ligga i ruiner hade förutsagts. Det var 70 år.
3 Då vände jag mitt ansikte till Herren Gud (Adonai Elohim). [Daniel riktade sin blick mot himlen, se \+xt 1 Kung 8:22; Joh 17:1\+xt*.] Jag sökte honom i bön och vädjanden (enträgna, ödmjuka och innerliga böner om nåd) och fastade i säck och aska. [Daniel följde den judiska seden att ta på sig obekväma sträva kläder av get- eller kamelhår och strö aska på huvudet. En yttre handling som visar inre sorg och genuin bön, se \+xt 1 Mos 37:34; Neh 9:1; Est 4:1, 3; Jes 58:5; Jer 49:3; Hes 7:18; Joel 1:8; Matt 11:21\+xt*.]
4 Jag bad till Herren (Jahveh), min Gud (Elohim), och bekände [prisade Guds storhet och erkände min personliga synd och mitt folks synd]:
5 Vi har
6 Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra kungar, våra ledare (furstar), våra förfäder (fäder) och till allt folket i landet.
7 Herre (Adonai), du är rättfärdig – vi är vanärade (har skam). [Hebreiskan har en stark kontrast: ordagrant ’till dig rättfärdighet – till oss skam’. Sedan fångenskapen och Jerusalems förstörelse 586 f.Kr. var Israel offentligt vanärade bland hednafolken.] Så är det idag med Juda folk, Jerusalems invånare och hela Israel, både de som bor nära och de som bor långt borta i alla de länder dit du har fördrivit dem, eftersom de var trolösa mot dig.
8 Vi måste skämmas (till oss skam). Våra kungar, ledare (furstar) och våra förfäder (fäder) skäms, för vi har syndat mot dig.
9 Hos Herren vår Gud finns barmhärtighet (oändlig nåd) och förlåtelse (Ordagrant: ’till Adonai vår Elohim finns barmhärtigheter och förlåtelser’, pluralformen förstärker Guds stora barmhärtighet och hans överflödande förlåtelse), även om vi har gjort uppror mot honom.
10 Vi har inte lyssnat till Herren vår Guds röst. Vi har inte följt (vandrat efter) den undervisning som han gav oss genom sina tjänare profeterna. [\+xt Jer 3:13; 26:4; 32:23\+xt*]
11 Hela Israels folk övergav din undervisning (korsade en gräns) och vek av [bort från din väg], och vägrade lyda (lyssna till din röst). Det är anledningen till den förbannelse och ed som står i Mose, Guds tjänares, undervisning (hebr. Torah) [\+xt 5 Mos 28:64-68\+xt*], eftersom vi har syndat mot dig.
12 Han höll sina ord som han hade talat mot oss och våra ledare som styrde över oss. [Ordagrant ’domare som dömde oss’, men syftar troligen på alla ledare, se vers 6, som medvetet hade lett folket bort från Gud.] Herren lät en stor olycka (denna ondska, lidande) [den pågående exilen] komma över oss. Inget liknande har skett under himlen som det som har hänt med Jerusalem. [\+xt Jer 35:17; 36:31\+xt*]
13 Just precis som det står skrivet i Mose undervisning (hebr. Torah), kom allt detta onda (denna olycka) över oss. Trots detta har vi ännu inte försökt försona oss med Herren vår Gud. [Ordagrant ’blidka hans ansikte’, att vända sitt ansikte mot någon är ett tecken på favör och välvilja.] Vi har inte vänt oss bort från (slutat med) våra missgärningar (synder) och börjat söka (fråga efter, lyda) din sanning [dina levnadsregler och din moral i din undervisning].
14 Därför vakade Herren över olyckan (som en vaktpost, och tillät den komma). [Citat från \+xt Jer 1:12\+xt*. Ordet ”vaka” är ovanligt och kan användas både i betydelsen att vara på vakt mot att något ska ske och att vaka och vänta efter att ha förberett något som ska ske. Ett exempel där ordet används så är just i Jeremia, som Daniel just har läst, där Gud vakar för att riva ner men även bygga upp, se \+xt Jer 31:28\+xt*.] Herren vår Gud är rättfärdig i allt han gör, men vi lyssnade inte på hans röst.
15 Herre (Adonai) vår Gud (Elohim), du använde din kraft (använde din starka hand) och förde ditt folk ut ur Egypten [\+xt 2 Mos 12-15\+xt*]. Det gjorde att ditt namn blev känt, som det är än idag. Men vi har syndat och varit gudlösa. [Versen är en sammanfattning av \+xt Jer 32:17-23\+xt*, den bok som Daniel blivit berörd av och som har rört honom till denna bön, se \+xt Dan 9:2\+xt*.]
16 Herre, för all din rättfärdighets skull (eftersom du alltid gör det som är rättvist och rätt), vänd bort din vrede och ilska från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra förfäders (fäders) skuld blir Jerusalem och ditt folk hånat av alla folk omkring oss. [\+xt Jer 29:18\+xt*]
17 [Daniel har bett om staden Jerusalems upprättelse, se vers 16, nu fortsätter han att be för templets återuppbyggande.] Nu, vår Gud! Hör din tjänares bön och vädjanden (enträgna, ödmjuka och innerliga böner om nåd). Låt ditt ansikte lysa över din helgedom [templet i Jerusalem] som ligger i ruiner. [\+xt 5 Mos 6:25\+xt*]
18 Böj ditt öra (lyssna noga) och hör! [Min bön till dig, men även folkets hån, se vers 16.]
19 Herre (Adonai), hör [vår bön]!
20 Medan jag fortfarande talade, bad och bekände min synd och mitt folk Israels synd inför Herren, min Gud, och bar fram min bön inför Guds heliga berg
21 kom Gabriel till mig. [Innan Daniel avslutat sin bön sänder Gud bönesvaret.] Jag hade sett honom i den förra synen [tolv år tidigare, se \+xt Dan 8:1\+xt*]. Han kom när jag var alldeles utmattad, vid tiden för kvällsoffret [klockan 15-16], medan jag fortfarande talade och bad. [Ordet ”alldeles utmattad” kan också betyda ”flygande hast”, och i så fall beskriver det hur Gabriel kom snabbt. Båda översättningarna är möjliga, men tröttheten utifrån bön och fasta verkar ändå stämma bättre i sammanhanget, se \+xt Dan 9:3; 10:2, 8\+xt*.]
22 ”Men förstå”, han [ängeln Gabriel] talade med mig och sa: ”Daniel, jag har nu kommit för att låta dig bli vis och få förstånd.
23 Redan när du började vädja (i bön om nåd) [idag], gick ett ord [bönesvar] ut, och jag har kommit för att berätta det, för du är högt älskad (dyrbar). Ge akt på ordet (lyssna noga) så att du kan förstå uppenbarelsen.
24 Sjuttio sjuperioder [70 årsveckor vilket motsvarar 490 år] är bestämda (ordagrant ’ristade’ eller ’utskurna’) över ditt folk [det judiska folket] och din heliga stad [Jerusalem]. [En bestämd tidsperiod är ’utskuren’ som specifikt berör det judiska folket, Jerusalem och Israel. Anledningen är:]
25 Det ska du veta och förstå att från det att ett ord (en order) om att
26 Efter de 62 sjuperioderna [434 år] ska en smord (Messias) bli avlägsnad (utrotad, avrättad, se \+xt 3 Mos 7:20; Jes 53:8\+xt*),
27 Han [en framtida ledare – antikrist] ska sluta en stark överenskommelse (pakt)