1 Jag vill att ni ska veta vilken kamp jag har för er [de troende i Kolossai] och för dem i Laodikeia [den större närbelägna staden i nordväst där brevet också skulle läsas upp, se \+xt Kol 4:16; Upp 3:14-22\+xt*] och för alla som inte har träffat mig personligen.
2 För jag önskar att de ska bli styrkta (uppmuntrade) i sina hjärtan och förenade (sammanhållna) i kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och nå fram till hela den rika och fullt övertygade förståelse som ger rätt insikt i Guds mysterium (hemlighet), den Smorde (Messias, Kristus).
3 I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda.
4 Detta säger jag för att ingen ska bedra er med vältalig retorik (övertalande argumentation som låter bra, men inte är grundad i sanningen).
5 För även om jag inte är hos er kroppsligen, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning (disciplin, att ni marscherar i takt) och er fasthet (hur ni står tätt i enad befäst front) i tron på den Smorde (Messias, Kristus).
6 Därför, på samma sätt som ni tog emot den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, fortsätt att ständigt vandra i (lev era liv förenade med) honom. [Tillåt honom forma era liv.]
7 Förbli djupt rotade i honom [som ett träd som står stadigt]. Detta resulterar i att ni blir uppbyggda [som en byggnad, som byggs där sten läggs på sten] och ständigt befäster er tro (växer i inre stabilitet) precis som ni blev undervisade om, och överflödar i tacksamhet [till Gud].
8 Var alltid vaksamma så att ingen tillfångatar er (så att ni förs bort som byte och blir slavar) genom tom filosofi (religiösa föreställningar) som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på den Smorde (Messias, Kristus).
9 För i honom [Jesus] bor (bor permanent; är och förblir ständigt) Gudomens hela fullhet kroppsligen,
10 och i honom har ni allt (är fyllda till brädden), han är huvudet över varje härskare och auktoritet [varje andlig härskare och kraft].
11 I honom blev ni också omskurna. Inte med en omskärelse gjord med [mänskliga] händer, utan en [andlig] omskärelse utförd av den Smorde (Messias, Kristus), där ni blev avklädda den gamla naturens kontroll över er kropp.
12 Ni blev begravda tillsammans med honom i dopet, där ni också blev uppväckta (upplyfta) med honom [till ett nytt liv] genom er tro på Guds kraft, som uppväckte honom från de döda.
13 Ni var döda på grund av era överträdelser (felsteg) och er kropps oomskurna tillstånd (er syndfulla natur), men han [Gud] gav er liv tillsammans med honom [Jesus] genom att förlåta alla våra synder.
14 Han har utplånat (strukit ett streck över) det skuldebrev med krav [bud och förordningar som gavs genom Mose, se \+xt Ef 2:15\+xt*] som hindrade och anklagade (belastade, vittnade mot) oss. Han tog bort det genom att spika fast det vid korset.
15 Han har avväpnat (klätt av) härskare och auktoriteter [varje andlig härskare och demonisk kraft] och låtit dem bli offentligt uthängda (till allmänt åtlöje), när han triumferade över dem på korset.
16 Låt därför ingen människa döma er vad gäller
17 Dessa [regler för mat och dryck, högtiderna, sabbaten] är en skugga av det som ska komma, verkligheten själv (själva kroppen som skuggan kommer ifrån) tillhör den Smorde (Messias, Kristus).
18 Låt ingen självutnämnd mänsklig domare ta segerkransen ifrån er (säga att ni är ovärdiga och diskvalificerade). Någon som själv kallar sig ödmjuk och dyrkar änglar [tillber Gud via änglar], och helt går upp i de syner han påstår sig ha sett [söker hela tiden nya andliga upplevelser]. Utan orsak [genom obibliska föreställningar] blir han uppblåst (högfärdig) i sitt sinne (sin fallna natur).
19 Han håller sig inte till huvudet [för församlingen], från vilken hela kroppen – stödd och sammanhållen av leder och senor – växer med Guds växtkraft.
20 Om ni har dött med den Smorde (Messias, Kristus) [vilket ni ju har gjort] från denna världens makter (från världens ytliga och yttre sätt att leva livet, världens låga andemakter), varför lever ni som om ni fortfarande tillhörde världen, varför underkastar ni er [yttre regler och traditioner som rör mat och dryck].
21 [Man säger:]
22 Sådana förbud bygger på mänskliga regler och bud och rör sådant som var tänkt att hanteras och förbrukas. [Mat och dryck ska ju ätas, inte undvikas.]
23 Dessa mänskliga regler ser ut att ha ett sken av vishet, med sin självpålagda fromhet, sin ödmjukhet och sin asketism (stränga kroppsliga disciplin, späkning), men de har inget värde förutom att tillfredsställa köttet (den fallna naturen).