1 Sedan såg jag (och jag såg) en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. [När den femte ängeln blåste i sin basun öppnades avgrundens brunn, se \+xt Upp 9:1-2\+xt*. Nu stängs den.]
2 Han grep draken, den gamle ormen [\+xt 1 Mos 3:15\+xt*] som är djävulen och Satan [samma titel som i \+xt Upp 12:9\+xt*], och band honom för tusen år. [\+xt Mark 3:27\+xt*]
3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden som stängdes och förseglades över honom. Detta för att han inte mer skulle förleda folken förrän de tusen åren nått sitt slut. Efter de åren ska han släppas lös för en kort tid.
4 Sedan såg jag (och jag såg) troner, och de som satt på dem fick rätt att döma (kan också översättas ”ett domslut gavs dem”). Jag såg själarna [se \+xt Upp 6:9-11\+xt*] av dem som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörd [eftersom de vittnade om Jesus] och [bekände sig till och talade] Guds ord. De hade inte tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De levde och regerade med den Smorde [kungen] (Messias, Kristus) i tusen år.
5 Men de andra döda levde inte förrän de tusen åren hade gått. [De ogudaktiga, se vers 11-15.] Detta är den första uppståndelsen.
6 Salig (lycklig, välsignad) och helig (avskild för tjänst) är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden [att bli kastad i eldsjön, se vers 14] ingen makt, utan de ska vara präster till Gud och den Smorde (Messias, Kristus), och regera med honom i tusen år.
7 När de tusen åren har nått sitt slut ska Satan släppas ut ur sitt fängelse.
8 Han ska gå ut för att förleda folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden. Deras antal är som havets sand.
9 De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden [Jerusalem]. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem.
10 Djävulen som hade förlett dem kastades sedan i sjön av eld och svavel där också vilddjuret [från havet, se \+xt Upp 13:1-10\+xt*] och den falske profeten [vilddjuret från jorden, se \+xt Upp 13:11-18\+xt*, redan] är [\+xt Upp 19:20\+xt*]. Där ska de plågas dag och natt i evigheters evighet.
11 Sedan såg jag (och jag såg) en stor vit tron och honom som satt på den, och jorden och himlen (skyn) flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem.
12 Sedan såg jag (och jag såg) de döda, både stora och små [gamla och unga, rika och fattiga – alla människor], stå inför tronen. Sedan öppnades böcker, och en annan bok (skriftrulle) öppnades – livets bok. [I brevet till Sardes ges löftet om att ha sitt namn i denna bok, se \+xt Upp 3:5\+xt*. Daniel nämner den också, se \+xt Dan 12:1-2\+xt*.] De döda dömdes (separerades, åtskildes) efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar [\+xt Matt 25:31-32\+xt*].
13 Havet gav tillbaka de döda som fanns i det, och döden och Hades (dödsriket) gav tillbaka de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar.
14 Döden och Hades (dödsriket) kastades i eldsjön. Eldsjön är den andra döden.
15 Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i den brinnande sjön.