1 David talade till Herren (Jahveh), denna sångs ord den dag då Herren räddat honom ur alla fienders hand, och ur Sauls hand (grepp).
2 Han [David] sa: Herren (Jahveh) är
3 Min Gud (Elohim)
4 Halleluja (värdig att prisas, allt lov till dig)!
5 Dödens rep omslöt mig,
6 Sheols (underjordens) rep virades (snärjdes) runt mig,
7 I min nöd (ångest, förtvivlan) ropade (höjde min röst i bön) jag till Herren (Jahveh),
8 Då gungade jorden (upp och ner) och den skakade,
9 Rök steg upp ur hans näsa,
10 Han böjde himlarna (krökte universum) och kom ner,
11 Han besteg en kerub [bevingat himmelskt väsen, se \+xt 1 Mos 3:24; 1 Kung 6:24-27; Hes 1:4-28; 10:20\+xt*] och flög.
12 Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
13 Från strålglansen (det bländande skenet) framför honom flammade glödande kol (klot av eld, blixtar).
14 Herren (Jahveh) dundrade i (från) himlarna,
15 Han sköt sina pilar och skingrade dem [fienderna],
16 Havsdjupen exponerades (havets strömmar),
17 Han sträckte sig ner från höjden [med sin hand], tog tag i mig,
18 Han räddade mig från min starke fiende [i Davids fall Saul, se \+xt 1 Sam 31:1-4\+xt*],
19 De konfronterade när jag var som svagast (när jag var som en belägrad stad),
20 Han förde mig ut i frihet (en rymlig plats, stora vidder) [en efterlängtad kontrast efter att ha suttit instängd i en belägrad stad],
21 Herren (Jahveh) har behandlat mig (låtit mig få växa och mogna, gett mig lön) efter min rättfärdighet,
22 Eftersom jag har följt (vaktat på) Herrens vägar (skyddat, lytt hans bud)
23 Eftersom jag har haft hans domar för ögonen,
24 Jag har varit uppriktig (helhjärtad, levt med integritet) inför honom,
25 Därför har Herren (Jahveh) behandlat mig (låtit mig få växa och mogna, gett mig lön) efter min rättfärdighet,
26 Mot den trofaste (helige, barmhärtige, kärleksfulle) [Ordet har samma rot som chesed som betyder nåd och omsorgsfull kärlek]
27 Mot den som renat sig (som en metall som hettats upp och orenheterna avlägsnats),
28 Du befriar (räddar) ett förtryckt (ödmjukt) folk,
29 För du är min lampa [som håller mig vid liv, fysiskt och andligt], Herre (Jahveh).
30 För med (i) dig kan jag attackera (springa mot) en armé (en fiendes barrikad),
31 Vad gäller Gud (El) [den ende sanne Guden] – hans väg (sätt att agera) är utan brist (har integritet),
32 För vem är Gud (El) förutom Herren (Jahveh),
33 Gud (El) som är mitt starka fäste
34 Som gjorde mina fötter [snabba och smidiga] som hindens [som med lätthet klättrar längs med de branta bergssidorna],
35 Som lärde mina händer att strida (tränade mig för krig),
36 Du gav mig din frälsnings sköld,
37 Du har berett plats för mina steg (utvidgat området under mig),
38 Jag förföljde mina fiender och slog dem,
39 Jag förtärde dem och krossade dem, så att de inte kunde resa sig,
40 Du utrustade (gav, klädde) mig med kraft (styrka, mod) för striden (kriget),
41 Mina fiender drev du på flykten (du gav mig deras rygg och nacke),
42 De skrek (ropade, sökte efter hjälp), men det var ingen [av deras avgudar] som hjälpte,
43 Jag krossade (malde) dem [så fullständigt så de blev] som jordens stoft,
44 Du räddade mig från mitt folks (hebr. am) strider
45 Främlingarnas söner krymper ihop (blir kraftlösa) inför mig,
46 Främlingarnas söner tappade modet (vissnade, skrumpnade ihop),
47 Herren (Jahveh) lever!
48 Gud (El) [den sanne Guden],
49 den som befriar mig från mina fiender,
50 Därför vill jag tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig inför folken, Herre (Jahveh),
51 Ett frälsningens torn är han åt sin Konung [men även den jordiska kungen],