1 Ett år hade Saul regerat [i praktiken], även om han [formellt] varit kung över Israel i två år.
2 Och Saul valde åt sig 3 000 män från Israel, varav 2 000 var med Saul i Michmas [betyder: ”dold plats”; troligtvis nuvarande Mukmas 11 km nordost om Jerusalem] och i Betels bergsbygd, medan 1 000 var med [hans son] Jonatan i Giva-Benjamin [staden Giva i stammen Benjamins område, se även vers 15]. Resten av folket sände han var och en till sitt tält.
3 Och Jonatan slog filistéernas avdelning som var i Geva [maskulin form av ”kulle”] och filistéerna hörde om det. Och Saul blåste i shofaren över hela landet och sa: ”Låt hebréerna höra.”
4 Och hela Israel hörde sägas att Saul slagit filistéernas avdelning, och att Israel även hade gjort sig förhatliga för filistéerna. Och folket samlades efter Saul till Gilgal.
5 Och filistéerna samlade sig [sina styrkor] för att strida med Israel, 30 000 vagnar och 6 000 ryttare och folk – som sanden på havets strand – i mängder [\+xt Jos 11:4; Dom 7:12\+xt*], och de kom upp och slog läger i Michmas öster om Beit-Aven [intill Betel, se \+xt Jos 7:2\+xt*].
6 Och Israel såg att de var inklämda (ordagrant: ”på en smal eller trång plats”) för folket var i ångest, då gömde sig folket i grottor och i busksnår och i klippor och i hålrum och i gropar (brunnar).
7 Några av hebréerna hade gått över Jordan till Gads land och Gilead [öster om Jordanfloden].
8 Han väntade sju dagar, den tid som Samuel hade bestämt [\+xt 1 Sam 10:8\+xt*]. Men Samuel kom inte till Gilgal, och folket [Sauls armé] skingrades från (började överge) honom.
9 Då sa Saul: ”För hit till mig brännoffret och shalomoffret.” Och han offrade brännoffret.
10 Just när han hade avslutat offrandet av brännoffret, se då kom Samuel och Saul gick och mötte honom för att hälsa honom.
11 Men Samuel sa: ”Vad har du gjort?”
12 därför sa jag: Nu ska filistéerna komma ner till mig i Gilgal och jag har inte sökt Herrens (Jahvehs) ansikte, därför skyndade jag mig att offra brännoffret.”
13 Samuel sa till Saul: ”Du har handlat dåraktigt [bara präster fick offra], du har inte hållit (vaktat, skyddat, bevarat) Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som han befallt (hebr. tsavah) dig [\+xt 5 Mos 20:8-9\+xt*], för nu skulle Herren (Jahveh) ha befäst ditt kungarike över Israel för evigt.
14 Men nu ska inte ditt kungarike bestå, Herren (Jahveh) har sökt sig en man efter sitt eget hjärta [\+xt 1 Sam 16:6-13\+xt*], och Herren (Jahveh) har utsett honom till furste över sitt folk, eftersom du inte har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) det som Herren (Jahveh) har befallt dig.”
15 Sedan steg Samuel upp och gick från Gilgal till Giva-Benjamin [staden Giva i Benjamins stams område]. Och Saul räknade folket som var hos honom, omkring 600 män.
16 Och Saul och Jonatan, hans son, och folket som var hos dem vistades i Geva-Benjamin [här används maskulina formen Geva, istället för den vanliga feminina Giva], men filistéerna var lägrade i Michmas.
17 Och fördärvarna kom ut från filistéernas läger i tre grupper:
18 och en grupp tog vägen till Beit-Choron,
19 Det fanns ingen smed i hela Israels land, för filistéerna sa: ”Annars gör sig hebréerna svärd och spjut.”
20 Så alla israeliterna gick ner till filistéerna för att slipa var och en sin plogbill och sitt plogjärn och sin yxa och sin hacka.
21 Och priset för slipningen var en fim [2/3 shekel – 8 gram silver; motsvarar ca 20 dagslöner] för plogbillen och för plogjärnet och för gafflarna med tre uddar och för yxorna och för att sätta sporrarna.
22 Och när dagarna med krig kom, gick det inte att finna varken svärd eller spjut i någon av folkets händer som var med Saul och Jonatan, men hos Saul och Jonatan fann man dem (det var bara Saul och Jonatan som hade personliga vapen).
23 Och filistéernas häravdelning gick ut till passet vid Michmas.