1 Chë tempo, báseftanga Judeocana áshjajnënga tmojanonts̈é, Antioquía pueblents̈e, chents̈a Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga mënts̈á jabuátambana: “Base bobachtema chë más delicadents̈e ndoñe s̈monjenotëts̈ëse, nts̈amo Moisesbe leyiñe endayancá, ndoñe quenátopodena ts̈ëngaftanga atsebácanënga jtsemnama ca.”
2 Chíyeca, Pablo y Bernabé jabuachana chca buatëmbayë́ngaftaca imojánenatsëtsnaye. Cabana, tmojanëbuáyana Pablo, Bernabé y ínÿenga Jerusalenoye chamotsama, choca chë Jesucristbe ichmónëngaftaca y chë chents̈e Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbeñe bëtsëjemëngcá mandayë́ngaftaca chama chamencuentama.
3 Chcasna, chë Antioquioca imojánenefjuana Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga Jerusalenoye chënga tmojanichamó. Fenicia y Samaria luarëjana imojtsachnëjuana ora, chënga tmojanacuntá nts̈amo chë ndoñe judiënga chëngbe tempsca soyënguiñe os̈buáchiyana tmojtsanajbanama y chora Bëngbe Bëtsábeñe imojtsos̈buáchema. Jesucrístbeñe chents̈a os̈buáchiyënga chca tmojanuena ora, puerte oyejuayënga imojtsemna.
4 Pablo y chë ínÿenga Jerusalenoye tmojánashjajna ora, chents̈a Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga, Jesucristbe ichmónënga y bëtsëjemëngcá mándayënga chë́ngbioye tmojanë́buaja. Chents̈ana, Pablo y Bernabé tbojanacuntá lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá chátaftaca yojamcá.
5 Pero básefta fariseunga, chora ya Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga, tmojantsá y mënts̈á tmojánayana: “Chë ndoñe judiënga entsamna chë más delicadents̈e base bobachtema të́ts̈enënga jtsemnana, bënga judiëngcá; y ts̈ëngaftanga cmontsamna chënga jáuyanana, nts̈amo Moisesbe leyënguiñe iuayancá chamotsamama ca.”
6 As, chë Jesucristbe ichmónënga y bëtsëjemëngcá mándayënga tmojánenefjna jencuéntama, chë ndoñe judiënga aíñe o ndoñe yonjánamnama chë más delicadents̈e base bobachtema të́ts̈enënga jtsemnama, nts̈amo chë judiënga imojanamancá.
7 Bën y bëtscá chënga tmojanencuentá chents̈ana, Pedro tojantsbaná y mënts̈á tojanë́yana: “Jesucrístbeyeca cats̈átanga, ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo, ya bayté entsemna Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbents̈ana ats̈e s̈onjanábuayana, Jesucristbe ts̈abe noticiënga chë ndoñe judiënga jábuayenama, chca, chënga Bëngbe Utabnábeñe chamotsos̈buáchema.
8 Bëngbe Bëtsá jtsetats̈ëmbuana lempe nts̈amo ents̈anga tmojtsejuabnacá. Y cha s̈onjaninÿanÿé, chë ndoñe judië́ngnaca imnobena chabe ents̈anga jtsemnama, chábeñe tmojtsos̈buáchese, chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama cha tojanma ora, nts̈amo cha bëngbe ainaniñe tojanmcá.
9 Y chca, Bëngbe Bëtsabiama nÿetscanga cachcá monduámana, judiënga y ndoñe judië́ngnaca; y cha tojama chë ndoñe judië́ngnaca chëngbe bacna soyëngama perdonánënga chamotsemnama y ainaniñe ts̈abe juabna chamotsebomnama, Bëngbe Bëtsabe palabriñe jtsos̈buáchiyëse.
10 Y mora, ¿ndáyeca ts̈ëngaftanga ndoñe s̈montsebos̈e nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamcá? Pero ts̈ëngaftanga s̈montsebos̈e, chë ndoñe judiënga Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga lempe chë leyents̈a mandënga chamotsocumplínama, mo nda ínÿabioye uauta uasmanë́sha cuaftsasmëmnacá; pero lempe chë mandënga, ni bëngbe bëts taitanga ni bënga ntsobenana jocúmpliana.
11 Y chca ndoñe chaondë́tsemna. Bënga mondos̈buaché bënga atsebácanënga imomnama Bëngbe Utabná Jesús chabe ts̈abe juabna s̈ojaninÿanÿéyeca, y Bëngbe Bëtsá cachcá chë ndoñe judië́ngnaca tojatsebacá ca” —cha tojanë́yana.
12 Chorna, chents̈e imojtsemna ents̈anga nÿetscanga iytëca tmojanobiama, y tmojanuena Bernabé y Pablo jtsóyebuambnayana, chë bëts soyëngama, Bëngbe Bëtsabe obenana ents̈anga jinÿanÿiyama, y inÿe soyëngama chabe obenánaca, nts̈amo chë ndoñe judië́ngbeñe Bëngbe Bëtsá chátaftaca tojanmcá.
13 Chë útata jóyebuambayama tbojanpochocá ora, Santiago mënts̈á tojánayana: “Jesucrístbeyeca cats̈átanga, s̈mochjouena:
14 Simón s̈onjabuayená nts̈amo Bëngbe Bëtsá natsana tojaninÿanÿé, chë ndoñe judië́ngnaca cha iuanÿenama, y chíyeca cha chënguents̈ana banga tojubuáyana chabe ents̈anga chamotsemnama.
15 Nts̈amo Simón s̈onjabuayenacá entsemna cachcá nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá, nts̈amo yochjanopásama y nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá, mënts̈á:
16 Chents̈ana ats̈e chanjésabo
17 chca, chë inÿe ents̈anga chamonguango ndayá jamana ats̈e, ts̈ëngaftangbe Utabná, más chas̈motsábuatmama,
18 Chca ats̈e, ts̈ëngaftangbe Utabná së́ntsichamo,
19 Chents̈ana Santiago mënts̈á tojanë́yana: “Chíyeca ats̈e sëntsejuabná, bënga ndoñe s̈ontsamna chë ndoñe judiëngbiama jamana más totcá chaotsemnama Jesucristo jtsë́stonama.
20 Chamna, s̈ontsamna chënga juabuábiamana y jáuyanana ndoñe chamondëtsesá, sananga chë ndaye soyënga ents̈anga tmojuabná diosënga yomna ca jadórama tmojuiyëbana; bacna soyënga shembásenga o boyabásengaftaca ndoñe chamondë́tsama y ndoñe chamondëtsesá tses̈ana bayëngbe mënts̈ena, y buiñe cach ndoñe ca.
21 Er chë natsana tempënga orscana, nÿetsca pueblënguenache mondmëna chë Moisés tojë́ftsanayana soyënga ents̈ángbioye abuayiynayënga; y chabe leyënga, nÿetsca ochnayté mondbetsalíaye chë bënga judiëngbe enefjuana yebnënguenache ca” —cha tojanë́yana
22 Chents̈ana, chë Jesucristbe ichmónënga y bëtsëjemëngcá mándayënga, nÿetsca chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngaftaca tmojanenoyeuná chënguents̈ana báseftanga jabacacayama, Pablo y Bernabéftaca Antioquía puebloye jíchamuama. Chcasna, tmojanëbuáyana Judas, chë Barsabás ca uabobuatmá, y Silas; chata ibnamna uámanata chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyënguents̈e.
23 Y chë́ngaftaca canÿe tsbuanácha tmojanichmó, y chiñe mënts̈á yojétsayana:
24 Bënga fsë́ntsetats̈ëmbo bë́ngbents̈ana báseftanga choye tmojángama, bënga ntjamëndacá, y fsë́ntsetats̈ëmbo mocna soyënga cmojtsabuátambama y chë causa, ts̈ëngaftanga ndoñe s̈montsetáts̈ëmbo nts̈amo jtsejuabnayana ndayá jamama yomnana, Jesucristbe canÿe ndegombre ustoná jtsemnama.
25 Chcasna, bënga fsënjenoyeuná y s̈onjúnÿnana ts̈abá yojtsemna báseftanga bënguents̈ana jabacacayana ts̈ëngaftangbioye jontjes̈iyama chamotsama, y Pablo y Bernabé, chë Jesucrístbeyeca bëngbe bonshana cats̈átataftaca, choye chamotsama.
26 Chë útatna ba soye tbojotsbocá vida jáshbiama, Bëngbe Utabná Jesucristbiama oservéniñe.
27 Chátaftaca Judas y Silas fsënjichamó; y chatna cach ts̈ëngaftangaftaca bochanjóyebuambaye nts̈amo quem tsbuanáchañe yojtsábemanama.
28 Chë Uámana Espíritu y bënga cachcá fsëntsejuabná, bënga ndoñe s̈ontsamna ts̈ëngaftanga jamë́ndana bëtscá jabuache mandënga Moisesbe leyënguiñe chas̈motsocumplínama. Nÿe quem uámana soyënga chiñe aíñe cmontsamna jtsobedecénana:
29 Ndoñe s̈mattsesaye mënts̈ena, chë ndaye soyënga ents̈anga tmojuabná diosënga yomna ca jadórama tmojóba bayëngbiana; ndoñe s̈matjofs̈iye buiñe, ni s̈matjase tses̈ana bayëngbe mënts̈ena; y shembásenga y boyabásengaftaca bacna soyënga ndoñe s̈mattsama. Chë soyënga nts̈amcá, ts̈abá s̈mochanjama.
30 Chcasna, chë quem Jerusalenocana ichmónënga tmojésanodios̈oftanents̈ana, Antioquía puebloye tmojána; y chocna, nÿetsca chë Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbioye tmojanë́buaja y chë tsbuanácha tmojanayents̈buaché
31 Chë Antioquía pueblents̈a Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga nts̈amo chë tsbuanáchañe yojtsabemancá tmojanalía ora, bëts añemo tmojtanca y corente imojtsóyejuaye.
32 Judas y Silas Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayata ibnamna; as, chátnaca chë chents̈a Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbioye ba soyënga tmojanë́yana, chënga añemo chamotsatsbomnama y Jesucrístbeñe corente chamotsos̈buáchema.
33 Chents̈ana baseftaytese, chents̈a Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chë́ngbioye tmojtanadios̈oftá, chë ndëmuanÿenga tmojanichamóngbioye jtama.
34 Pero Sílasna ts̈abá ibojtsinÿana cachents̈e más jëftsajë́tanama.
35 Pablo y Bernabé baseftayshinÿe Antioquía pueblents̈e tbojanototoná y ba ínÿengaftaca Bëngbe Utabná Jesucristbe ts̈abe noticiënga ents̈anga tmojanabuatambá y tmojanabuayená.
36 Chents̈ana baseftaytese, Pablo Bernabébioye tbojaniyana: “Bëngbe Utabnabe palabra tbonjanabuayená luarëngoye bochjésa, choca Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga jábuachama y jánÿama nts̈amo imojtsemnama ca.”
37 Bernabé yojtsebos̈e, Juan chë Marcos ca uabobuatmábioye chátaftaca jëftsbets̈ama.
38 Pero Páblëna ndoñe ts̈abá ibontsinÿana cha jëftsbets̈ana, er Juan chátbents̈ana tojtsanojuánañe Panfilia luarocana, y ndoñe tonjanatjëmbambá, Bëngbe Bëtsabe trabajo japochócantscuana.
39 Y chë palabrama tondaye tbonjanenóyeunata causna, Pablo y Bernabé cachcá tbojesanenonÿaye. Y chca, Bernabé, Marcos tbojë́ftsanbets̈e, y bejaycá Chipre luaroye tbojánata;
40 y Páblëna, Silas tbojanábuayana jëftsbets̈ama. Chë Antioquía pueblents̈a Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga Bëngbe Bëtsá tmojanimpadá Pablo y Silas Bëngbe Utabnabe cucuats̈iñe chabotsemnama, chatbe trabajuiñe chaotsanÿenama. Chents̈ana, Pablo Sílaseftaca tbojánbocna y
41 Siria, Cilicia luarënguëjana tojánachnëngo ents̈anga añemo ats̈atnaye, chë luarenache enefjuana os̈buáchiyënga Jesucrístbeñe más chamotsos̈buáchema.