1 Allempoña oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃, ñeñt̃ñapaʼ atarr ahuamencat̃. Oʼ eʼñe c̈hap patsopaʼ aʼpuetarsam̃p̃sosan pats eʼñe ña poʼpopteñot̃.
2 Ñañapaʼ rranosa huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
3 T̃arroʼmar añ coyaneshaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia, ñapaʼ ahuañmoʼcha eʼñe poʼcañoreshacma peteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro. Allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen acheñeneshaʼ eʼñe aʼposaʼtuaneteʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o cañoreshaʼtaneteʼt̃ ñeñt̃paʼ c̈hoch aʼposaʼtaneteʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon pomatsreʼtyestseʼt̃, ñaña atarr ec̃llayoret̃tatahueteʼt̃ t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen muenatseʼtyeseʼt̃.
4 Allempoña oʼ alla neʼmuerrerr poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa entot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten:
5 T̃arroʼmar ña poʼchñarpaʼ alloʼna sen atonetnomtsa nanac. Yomporpaʼ eʼñe eñoteññañ poʼchñar ñeñt̃ allpon p̃aʼyeseʼt̃.
6 T̃eʼpaʼ atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o errot̃ p̃aʼyesaneʼt̃ poʼpotantañ. Ñehua, amaʼt epocheʼtats atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o es p̃atseʼtyeseʼt̃. Ñeñt̃ att̃o allpon llecatyesaneʼt̃ poʼpotantañ, ñapaʼ epocheʼtatsepaʼch atsaʼtataret̃terra llequëñtso.
7 Ñeñt̃ allpon coshatseʼtyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon llecaterrayerr. Ñeñt̃ allpon echyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon mueroc̈htaterreʼ. T̃arroʼmar ña ahuañmoʼchpaʼ pommoʼcheñot̃ atet̃ oteʼt̃ pueyoc̈hro: “Napaʼ att̃o nanen na neconañopaʼ atarr naʼm̃chaʼtaret̃tena. Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ rret̃orrnaneshaʼ. Na amaʼt ahuat̃apaʼ amach nellquërro t̃arroʼmar amach es nemueroc̈htaterraye.”
8 T̃arraña amaʼt atet̃ ommoʼchenañpaʼ mamerrerrpaʼ oʼch c̈hapoña ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterreʼ paʼnamen mueroc̈hteñets — rromueñets, llequëñets ñam̃a muec̈heñets. Ñapaʼ aʼpoyatatueretchaʼ tso. T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ ñeñt̃ atarr Parets ñachña coñchaterreʼ.
9 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ora errap̃aren añe patsro, ñetña eʼñe puellquëñot̃etpaʼ yaʼnaʼteretchaʼ ñerraʼm esempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen. Ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼcañoreshacma peʼt̃ ahuañmoʼcha ñeñt̃ parrocma epuet atarr cosheteʼt̃.
10 Ñetpaʼ pueyorñot̃etpaʼ cohuanrrorteretchaʼ aʼyot̃ t̃arroʼmar atarrchaʼ yorenet ñeñt̃ att̃o oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñet puellquëñot̃etpaʼ atet̃chaʼ otet:
11 Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa errap̃aren añe patsro, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puellquëñot̃et yaʼnaʼteñet, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama eñalle ñeñt̃chaʼ rañt̃aʼyesahuet ñeñt̃ pomyenet.
12 T̃arroʼmar ñet ñeñt̃ poʼchecom penetpaʼ shonteʼ esocmañen paʼnamen — oro, ñam̃a asrec̈hno ñam̃a mapyet̃olleshaʼ ñeñt̃ poptameʼteʼ nanac tsaʼteʼ, ñam̃a serets ñeñt̃ otenet perla, ñam̃a shetamtsoc̈hno ñeñt̃ atarr coc̈hnesharer — yetsñorromamuenareʼ, tsamamuenarer, sedamamuen. Shonteʼ ñam̃a paʼnamen tsachec̈hno ñeñt̃ atarr eñmosat̃ec̈hno, ñam̃a marfil ñeñt̃ elefantas ñeñt̃ allot̃ yec̈hcatyenet paʼnamen, ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ yec̈hcatyenet tsachot̃ ñeñt̃ atarr nanac tsaʼteʼ, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcatyenet bronsot̃ ñam̃a hierrot̃ ñam̃a mapyot̃ ñeñt̃ otenet mármol.
13 Ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen poʼchecom penet atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet canela ñam̃a paʼnamen aspanat̃olleshaʼ ñeñt̃ eñmosat̃areʼ ñam̃a tsacheseʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eñmosat̃areʼ ñerraʼm esempo aʼcrrateñet eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet mirra ñam̃a incienso. Allot̃paʼ poʼpoñec̈hno checmañatsoc̈hno ñeñt̃paʼ añ vinos, olivoseʼ, harina ñeñt̃ atarr cohuen ñam̃a trigo. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ pomyenet ñeñt̃paʼ añ huacshec̈hno, carrneroc̈hno, cahuallec̈hno ñam̃a carrot̃olleshaʼ ñeñt̃ matatyen cahuallec̈hno. Ñam̃a allpaʼ amaʼt acheñ pomueñet ñeñt̃chaʼ taruasatenet eʼñe att̃a. Ñeñt̃ acheñerpaʼ allña pomueññañet pocrreña ñeñt̃ att̃o correna arr patsro.
14 Ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa allpaʼ ñetñapaʼ serrpareʼtenet, c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es oteñet ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ atet̃ oteñet:
15 Ñeñt̃ allpon pomyenet allpaʼ ñetñapaʼ epayeʼ ganatanet nanac aton quelle. T̃arraña ñet t̃eʼpaʼ poʼyorñot̃et att̃ach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allot̃chaʼ cohuerret ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñetñapaʼ epayeʼ yaʼnaʼteñet eʼñe puellquëñot̃etpaʼ
16 atet̃ otenet:
17 T̃eʼñapaʼ eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe huañerr ñeñt̃ att̃o atarr nanac esocmañen echyeseʼt̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all.
18 Ñetpaʼc̈hoʼña allohuenet all t̃omc̈henetpaʼ rrannartenet allempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen ñeñt̃ anetser. Eʼñe puellquëñot̃etpaʼ atet̃ otenet:
19 Allñapaʼ atarr yahuanrrortenet. Puellquëñot̃etpaʼ pampatoʼtyeset patso. Rrannaretyesetpaʼ atet̃ otyeset:
20 T̃eʼña sapaʼ socshepaʼch ñeñt̃es pueʼntañoʼtsenes ñam̃a allohuen ñeñt̃es pueyochreshaʼ pen Parets ñam̃a allohuenes ñeñt̃es allsensaret̃es Yomporecop ñam̃a allohuenes ñeñt̃es aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o Yompor oʼ coñchaterran ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ att̃oña oʼ chemnaterrsa sa.
21 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃paʼ ñañapaʼ chetan mapueʼ ñeñt̃ atarr añecmuenmen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allocma es puetseʼtenet ñeñt̃ñapaʼ huaporeʼch saʼpo c̈ha chencostsa poctacma. Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ atet̃ ot:
22 T̃eʼña allpaʼ amach es eʼmorrterrtseʼt̃e ñeñt̃ att̃o toquënet arpa ñam̃a att̃o pencllaʼtenet ñam̃a ñeñt̃ att̃o poctorareʼtyenet poʼpoctoro. Ñam̃a ñeñt̃ poʼtaruas p̃ayeʼt̃ ñeñt̃ es yec̈hcatyesayeʼt̃ paʼnamen esocmañen all, t̃eʼña amaʼt ahuat̃a amach orrterreʼt̃e. Ñam̃a att̃o eʼmorrteʼt̃ allempo es puetseʼteteʼt̃ allpaʼ t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrterreʼt̃e. Eʼñe muetsoñeñtuerra.
23 Ñam̃a ñeñt̃ allo c̈hoyoʼtam̃p̃seteʼt̃, t̃eʼñapaʼ amach alla c̈hoyoʼtam̃perraneteʼt̃e. Ñam̃a ñeñt̃ coshameʼtam̃p̃sayeʼt̃ ñeñt̃ senaʼtetsa ñam̃a coyaneshaʼ, t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrtaterreteʼt̃e pocsham̃ña. Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyesatseʼt̃ all ñeñt̃ atarr anetsro, ñetpaʼ atarr asherben enteteʼt̃. Ora errap̃aren añe patsropaʼ ama eñalle ñeñt̃ atet̃ sherbets. Amaʼt atarr asherben entyesetañeʼt̃ t̃arraña c̈hocma shecareʼtyeseteʼt̃ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren añ patsro. Eʼñe atet̃ es ameʼñatena amaseʼñet̃paʼ eʼñe att̃ecma shecareʼtenanet ñeñt̃ anetser.
24 Ñam̃a all anetsro, ñeñt̃paʼ all amtsanataret̃teʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñam̃a allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Allña ashataret̃teteʼt̃ poʼrras ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ amtsanataret̃tatseʼt̃ ora errap̃aren añe patsro, ñeñt̃ara anetsrot̃ allot̃ña amtsanataret̃teteʼt̃.